Med sin egen hund fastknuten i ett träd lyckades Robert Hampus på tisdagen skjuta sitt livs första lodjur.
- Det var sjukt kul, säger Robert till Jaktjournalen.
Man var nio jägare som samlades mellan Rälta och Häradsbygden söder om Leksand i Dalarna på premiärmorgonen.
En man på väg till jobbet hade dagen före sett ett lodjur och rapporterat till jägarna. I berget närmast synobsen släppte en jaktkompis en plott och en smålandsstövare och Robert spårade med sin treåriga smålandstik Vilda.
– Kompisens hundar hittade spår, men allihop var gamla, så vi flyttade oss till ett berg två kilometer bort. Det är ett klippigt berg med riktiga branter, berättar Robert.
Han gick upp i en gallring och tog ett pass i den tätare delen av bergskanten. Kompisens plott och smålandsstövare fick tag i minst två lodjur, som delade på sig och sprang åt varsitt håll.
– Hundarna följde efter den ena och den gick rakt emot oss i passlinjen.
Fastknuten i träd
Sin egen hund hade Robert knutit fast i ett träd intill sig och plötsligt kom lodjuret sakta lufsande utefter en bäck och rakt emot honom.
– Först var det för tätt för att skjuta, men sedan kom den ut i en glugg på 30 meters avstånd och jag sköt. Den slog ihop direkt, berättar Robert.
Han skjuter med en bössa i kaliber 9,3×62 och med en ren träff i bogen behövdes inga fler skott för att avsluta jakten.
Smålandsstövaren Vilda, som också drivit lodjur tidigare men fortfarande är oerfaren, skötte sig exemplariskt som passkompis.
– Hon brukar skrika rakt ut när hon ser djur, men nu satt hon alldeles tyst, en meter från mig, och tittade när lodjuret kom, berättar Robert.
Hundarna låg cirka tio minuter efter lodjuret, så det kom i pass lugnt och fint.
Det var Roberts första lodjur och han är mycket glad över den lyckade jakten.
– Det var sjukt kul – det var länge sedan jag var så skakig efteråt.
