Hallonglasvinge 5 augusti, Aspviken

Aug7

Hittade denna lite märkliga insekt på min fjärilshåv som stod ute, (beredd på utryckning) tycktes mig mycket märklig. Började leta i mina böcker, kunde inte bestämma vad det var jag letade efter. Hittade inget som stämde överens med bilderna. Det fick bli som vanligt när jag inte kan få fram vad det är jag hittar, kunde inte fråga på nätet då jag inte visste vad det kunde vara. Jag frågade jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. Dagen efter kom följande svar, du har hittat en fjäril som imiterar en stekel, en hallonglasvinge.

Vänliga hälsningar

Rasmus Hovmöller, jourhavande biolog.

Vadå en fjäril? Började naturligtvis söka på nätet, vadå en fjäril som imiterar en stekel.

Hallonglasvinge (Pennisetia hylaeiformis) är en fjäril i familjen glasvingar vars larv främst lever på hallon.

Med sitt svart-gula mönster imiterar den getingar och liknande för göra sig osmaklig för predatorer, de färgerna indikerar stickande insekt vilket många undviker.

Hallonglasvingen är i Europa utbredd i de södra, centrala och norra delarna. I Sverige är den allmänt förekommande och finns norrut till Åsele lappmark.

Hallonglasvingen hittas där hallon växer, som i skogsbryn och på hyggen, men även på odlade hallon i trädgårdar. Fjärilen har en tvåårig larvutveckling. Honan lägger äggen nära basen på en hallonplanta. Larven gnager först på rötterna, för att senare gnaga sig upp i stjälken. I stjälken sker också förpuppningen. De fullbildade fjärilarna flyger från juni till augusti.

Oj vad det finns mycket att lära där ute i naturen.

Fakta hämtat från Wikipedia

7 Juli Aspviken.

Aug4

En tillbakablick till 7 juli, en morgon med 13 plusgrader mulet och vindstilla. Temperaturen steg till 20 grader under dagen med växlande molnighet , i dagboken skrev jag en fin dag utan regn.

Rapsfjärilar flög äntligen runt våra blommor, rapsfjärilen är nu den vanligaste fjäril på vår tomt när nu tistelfjärilarna är borta.

Klövern är inte tillräcklig uppskattad, troligtvis för vanlig i våra trakter. Blir ofta så för arter som finns i stora mängder, jag och en stor mängd insekter tycker att den är så fin och hör sommaren till.

Hushumlan är en som ofta besöker vitklövern.

Gurkspindlarna besöker ofta prästkragarna som vi sparat i små öar på gräsmattan, mycket uppskattat av insekter och våra ögon.

Tillsammans har vi idag gjort klart en rund rabatt vid växthuset, eftersom vi bor i ett ”stenrikt” landskap så ligger det natursten runt, mycket stilfullt om någon skulle komma på tanken att fråga mig.

Hustrun plockade sommarens första smultron, det verkar bli gott om smultron. En drillsnäppa stannade till en stund.

En blick ut mot vattnet ger sinnet ett lugn, det svaga vågskvalpet är knappt hörbart men finns där i bakgrunden. Vattenspeglingarna förändras ideligen, spännande att följa.

Nässelfjärilen är en annan fjäril som nu förekommer på både vilda och av oss planterade blommor.

Har i år insett att det finns många olika blomflugor, något att plugga på under vintermånaderna, det här exemplaret har jag sett många av, har inte artat det ännu men jag har bilder så det får bli ett senare problem.

Middagen denna fina dag bestod av rökt abborre (egenfiskade) med smultron och mjölk till efterrätt, detta en dag i juli i det vi kallar vårt paradis.

Sjöflickslända 1 augusti Aspviken.

Aug1

Enallagma cyathigerum latinska namnet för sjöflickslända som är en art i insektsordningen trollsländor som tillhör familjen dammflicksländor.

Den här hade jag turen att hitta när jag sökte lite lugn i en för vinden skyddad vik, den satt tillräckligt länge på olika vasstrån inte alls långt från båten. Satt en längre stund bara för insupa dess skönhet och förmåga att snabbt flyga runt, stanna till i luften för att snabbt dra vidare.

Vingbredden är 40 till 50 millimeter och bakkroppens längd är 24 till 29 millimeter.

Sjöflicksländan finns i Europa och i stora delar av norra Asien och Nordamerika. I Sverige finns den över så gott som hela landet.

Sjöflicksländans habitat är mycket varierande, från små vattensamlingar som dammar till stora sjöar och olika typer av våtmarker. Den gemensamma faktorn är att det bör finnas något område med öppen vattenyta. Efter parningen lägger honan äggen tillsammans med hanen, i stjälkarna på vattenväxter. Utvecklingstiden från ägg till imago är två till tre år och flygtiden juni till augusti, ibland ända in i september.

Tycker du det är svårt med alla små, blå flicksländor? Då kan det vara skönt att veta att de allra flesta av dem mot slutet av sommaren minskat i antal eller helt slutat flyga. Sjöflickslända flyger dock vidare i flera veckor till och är i stora delar av landet den i särklass vanligaste av ”de små blå” under augusti.

Fakta från Wikipedia o Trollsländeföreningen

Hushumla 28 juli Aspviken.

Jul29

När jag på morgonen sitter på trappen till vårt utedass, brukar sitta där i solen och borsta tänderna. Får jag sällskap av ett gäng hushumlor som denna sommar har ett bo bakom dörren, en liten springa under taket.

Det händer att de blir lite irriterade över att jag sitter där, surrar runt huvudet några varv men ger ganska fort sig iväg på andra uppdrag. Hushumla på latin är Bombus hypnorum.

Honan är stor, hanen medelstor, drottning och arbetare varierar mycket i storlek. Honan med kraftig kropp och något rufsig päls, hane med rufsig päls. Hanen har brun behåring på bakkroppen.

Hushumlor bor ofta i husväggar, på vindar men även ofta förkommer de i fågelholkar och naturliga håligheter i träd. Drottningen vaknar först ofta redan i slutet av april, de första hanarna kring midsommar. Den är vanlig i hela landet, en expanderande art som nu även förekommer på Gotland där första fyndet gjordes 1993.

På hösten dör alla utom drottningen som söker sig en annan plats för att övervintra.

Hushumledrottningen, som legat i dvala över vintern, är en av de första humledrottningarna som vaknar på våren. Det första hon gör när hon vaknat är att äta, hon är hungrig efter vinter. Därnäst vidtar jakten på en lämplig bostad, året humlor ska trivas.

Gräsgrön guldbagge 15 juli Aspviken.

Jul16

Den här gröna pärlan hittade jag mumsande på en älgört nära dikeskanten, fullständigt oberörd över mitt närmande. Den skimrade vackert mot den nästan vita älgörten.

Cetonia aurata är guldbaggens latinska namn, den är en skalbagge i underfamiljen guldbaggar. Den är mellan 14 och 20 millimeter lång och livnär sig på nektar, syns ofta på blommor. Den flyger ofta i solsken, till skillnad från andra skalbaggar kan den flyga utan att lyfta på och sära på täckvingarna. Det beror på att täckvingarnas kant på yttersidan nära basen är försedd med en utskärning genom vilken flygvingarna kan fällas ut.

Den förekommer i större delen av Europa och österut genom norra Asien till Sibirien. I Sverige är den vanlig upp till Jämtland.

Guldbaggen genomgår fullständig förvandling med de fyra utvecklingsstadierna ägg, larv, puppa och imago. Livscykeln är tvåårig och den största delen av levnadstiden tillbringas som larv, som fullbildad skalbagge lever den bara i några veckor. Larven lever i håligheter i murket trä där det samlas mulm eller i jorden. Dess föda är olika multnade växtdelar. Efter en övervintring förpuppar den sig i juni eller juli. De fullbildade skalbaggarna kommer fram till våren, i april eller maj beroende på skillnader i klimatet i olika delar av utbredningsområdet.

Fakta hämtat från Wikipedia.

Lövträdlöpare 14 juli Aspviken.

Jul15

Lövträdlöpare tillhör långhorningarna och är en av de vanligaste och största i Sverige.

Det latinska namnet Rhagium mordax.

Den förekommer i hela Sverige och är en vanlig art, hittas ofta på vita blommor, prästkragar, hundkäx och älggräs. Trivs på nyligen döda lövträd eller liggande timmer.

Bristen på grova gamla döda björkar har arten svårare och har blivit mindre vanlig.

Allmän fjädertofsspinnare Hälsingland 13 juli.

Jul13

Gick efter en skogsbilväg spanande efter något spännande, gott om flugor, blomflugor och andra småkryp. Fick till slut ögonen på något mer spännande en färggrann hårig larv, en allmän fjädertofsspinnare (Orgyia antiqua).

Allmän fjädertofsspinnarens larv är vanlig på bl.a. vide och hallon.

Den fullbildade hannen är en brunaktig fjäril, som syns flyga omkring på dagen på jakt efter en hona. Honan är vinglös, gråbrun och klumpig, blir efter kläckningen sittande på puppkokongen, där hannen befruktar henne. Sedan lägger hon äggen på eller vid kokongen, varefter hon faller marken och dör.

Jag slutar aldrig att förundras över naturens gång, varför har evolutionen skapat denna livscykel ?

Grön blombock Aspviken 9 juli

Jul12

I gräsmattans prästkragar händer alltid någonting, den här dagen fanns ett par exemplar av grön blombock och åt av den gula pollen. Lät mig komma nära med ett macroobjektiv.

Grön blombock (Lepturobosca virens) är en skalbagge i familjen långhorningar. Den är den enda arten i sitt släkte Lepturobosca virensoch är knuten till barrskog med tall och gran, då larven främst utvecklas i död ved av dessa trädslag.

Grön blombock blir 14-22 millimeter lång. Den är svart med tät grönaktig behåring, därav dess namn. Antennerna är långa, men inte längre än skalbaggens kropp. Hanen har längre antenner än honan, de når fällda bakåt åtminstone över två tredjedelar av täckvingarna, nästan fram till spetsen, medan honans antenner når över något mer än halva täckvingarna. De enskilda antennsegmenten har gulaktig bas medan den yttre delen, och därmed antennens spets, är svart.

Grön blombock förekommer främst i den nordliga barrskogsregionen. Den förekommer lokalt i barrskogar i Skandinavien, utom i Danmark där den saknas. I Sverige kan arten vara vanlig lokalt i den norra delen av landet, och den är inte rödlistad, men som helhet är det sannolikt att den minskar eftersom tillgången på död ved i skogarna minskar.

Grön blombock lever som larv i veden på gamla, döda och grova omkullfallna tallar och granar. Mer sällsynt lever larven i död ved av björk. Det tar troligen tre år tills larven är färdigvuxen. Förpuppningen sker tidigt i juni. De fullbildade skalbaggarna kommer fram i slutet av juni och kan ses under hela juli. Som artens namn antyder hör den gröna blombocken till de långhorningar som besöker blommor. Arten lockas främst av vita blommor, som prästkrage, röllika, strätta och älggräs, men även av hallon och mjölkört.

Fakta hämtad från Wikipedia.

Kärrkrabbspindel Aspviken 6 juli

Jul7

Att leta småkryp och hitta en kärrkrabbspindel ger livet en extra krydda.

Jag kan inte mycket om spindlar, inte har jag ännu någon bra bok för att kunna arta de små vackra varelserna som finns lite överallt på tomten. Som tur är finns en facebookgrupp spindelnätet där det finns många duktiga spindelkännare som gärna ställer upp för att artbestämma.

Det ända fakta på Wikipedia berättar att den heter på latin Xysticus ulmi. Att det är en spindelart som först beskrevs av Carl Wilhelm Hahn 1831. Att den ingår i släktet Xysticus och familjen krabbspindlar. Att den är reproducerande i Sverige.

Alltså inte mycket till trevlig, lärorik information, vet dock att den jagar utan fångstnät. Födan består av olika småkryp t.ex. skalbaggar, fjärilar och skinnbaggar.

Blåbock Aspviken 4 juli

Jul4

Den här juvelen med sin fantastiska blåa färg hittade jag i en dikesren inte långt från stugan. En färg som får mig att tänka på bilarnas metallicfärg (något som kostar extra) i naturen är det säkert gratis.

Finns inte så mycket information att hämta, men den tillhör långhorningar, den blir mellan 8-13 mm är svart och har läckra blå täckvingar.

Den föredrar vita blommor där den äter pollen, den är vanlig i hela landet förutom de nordliga fjällnära skogarn och Skåne.

Prästkragar, hundkäx och älggräs tillhör favoritblommorna.